Sprebas

Inte lika nöjd med denna texten som förra. Men man kan kanske inte vara på topp alltid.

 

Vet du varför de skriker det då?

 

Björn andades tungt. Under hans armar och längs ryggen hade den röda tröjan svettats svart. Flickan över hans axel andades förmodligen bara kroppsvätska där hon hängde mot hans rygg.

 

För att varna de andra, kanske? gissade jag.

 

Vi hade kört en sten, sax, påse om vem som skulle välja först. Jag vann och hade börjat undra jag om jag inte valt fel.

 

Klart det är för att varna de andra. Men varför just ”Fore”?

 

Vi korsade parkeringen och genade genom snåren som skiljer skolan från golfbanan. Sedan dödsfallet förra året med golfbollen och den unga killen var det numera strängt förbjudet för skolungarna att hänga i närheten av banan. Underligt sätt att dö.

 

Driver.

 

Fore!

 

Död.

 

Jag vet inte, svarade jag Björn irriterat. Hans farbror spelade golf och det gjorde Björn till expert.

 

Vart ska vi spela?

 

Han lade ned flickan och började dra iväg henne mot en flagga. Min mobil ringde. Det var Katt.

 

Hallå?

 

Jag skrek åt Björn att det är lättare att släpa en person om man lyfter i armhålorna.

 

Hej, Katt! På golfbanan. Med Björn.

 

Han lade ned flickan på den släta gräsplätten och vinkade åt mig att komma med klubborna.

 

Katt frågade vad vi skulle göra.

 

Michael Jackson, svarade jag.

 

Vad vill hon, frågade Björn.

 

Veta vad vi ska göra.

 

Michael Jackson, upprepade Björn.

 

Ja, utan dig. Jag ringde tidigare men du svarade inte.

 

Hon hälsar att vi är ett par fittor, sade jag till Björn.

 

Hälsa henne tillbaka att hon knappt vet var den är, svarade han.

 

Katt hörde och svarade. Hon är fyra fingrar säker sade jag och höll upp handen framför Björn. Långfingret darrande i en spasm.

 

Katt bad mig koppla på högtalaren så hon fick höra när vi spelade.

 

Björn började dra av de små strumporna från klubborna och började förklara vilken som var vad.

 

Järn 9:a.

 

Putter. Minigolfklubban.

 

Wedge. Den man använder när man kanske hamnar i bunkern. Sandlådan. Björn fortsätter förklara och drar upp saker som vinklar och grader. Han använder ordet ”bounce” mycket och jag hör Katt ryta i telefonen att vi ska börja spela.

 

Sedan hittade han Drivern. Jag hindrade honom innan han drog iväg med ännu en föreläsning och ryckte åt mig klubban.

 

Björn drog upp en penna och ritade en röd clownnäsa på flickan som låg medvetslös på gräset. Singla slant om vem som skall börja?

 

Björn rycker på axlarna och gestikulerar att jag kan börja.

 

Jag ställer mig i position vid sidan av henne och vilar klubban vid hennes haka. Tar på mig handskarna och provar ett sving. Siktar sedan in mig och duttar klubban på hennes näsa.

 

Fore!

 

Swing and miss, säger Björn och ler.

 

Jag ger honom klubban. Jag visste att Björn skulle missa redan innan han hunnit slå. Men så träffade han mer än vad han skulle.

 

Fore!

 

Oj, jävlar säger han och tittar på den brutna klubban. Flickan öppnade ögonen och Björn var tvungen att stampa henne på halsen några gånger för att hon skulle somna om.

 

Tror du din farbror kommer bli förbannad för klubban?

 

Fan bryr jag mig? Sade han och flinade.

 

Jag tar upp en klubba slumpmässigt och ställer mig redo. Björn hade träffat henne under hakan och nu hängde käken löst när jag rörde på den med klubban. Hennes mun var öppen och det läst som att hon gurglade sitt blod.

 

I telefonen andades Katt tungt och snabbt.

 

Fore!

 

Swing and hits, skriker Björn och jublar.

 

Oj, ja jävlar, skrattade jag. Såg du hur den flög iväg?

 

Den röda näsan singlade iväg i natten.

 

Ska vi leta upp den?, frågade jag. Men Björn föreslog att vi lika gärna kunde kvadda de andra klubborna, nu när vi redan var igång.

 

I telefonen hälsade Katt grattis och god natt.

 

Resten av kvällen spenderade vi med att bryta klubborna på flickan.